Ja, så här dags i årshjulet ska man ju summera det som varit, vad har varit bra, vad har varit mindre bra? Året som gått har väl egentligen inte varit varken bättre eller sämre än tidigare år. En del nya erfarenheter har man gjort och en del farhågor har blivit besannade.
Älskade släktingar har gått vidare och lämnat ett stort tomrum efter sig, vänner har gått, lämnandes en stor förvirring, chock och vrede efter sig, vänner som man trott varit borta har återkommit.
Det har varit mycket på minussidan, men också mycket på plussidan!
En underbar resa till USA hann vi med även i år, denna gång kunde vi lägga till Washington och Natucket på "har varit där" kartan.
Att göra denna resa tillsammans med goda vänner var en höjdpunkt, som tillsammans med glädjen över att åter få träffa en kär vän "redan" detta år igen, gjorde dessa veckor i USA mycket minnesvärda.
Nya jobbet är över förväntan, och för första gången på flera år har jag kunnat slå mig till ro på min arbetsplats, vilket verkligen har varit på tiden. Trodde väl aldrig att jag skulle förvandlas till "flyttfågel" som vandrat från jobb till jobb. Man längtar ofta efter förnyelse, kanske framförallt på jobbet. När det verkligen blir förnyelse är det inte lika säkert att det blir bra, då är det lätt men samtidigt smärtsamt att se tillbaka och undra varför.
Odlingsåret har varit medelmåttigt, hyfsad med skörd och hyfsat med blomster som tackat för omvårdnaden. Som vanligt är det mina Brugmansior som stått för den mesta prakten och har inhovat många beundrande utrop. Jag har fört samma kamp mot alger i dammen som alla andra år, kan inte säga att jag vann kampen detta året heller, men vattnet var i varje fall inte grönt hela tiden! Bättre än så blir det nog inte.
Självklart finns många nya planer för trädgården med i tankarna, men än så länge är det bara i funderingsstadiet. Får se vad som kan förverkligas i år.
Hösten, ja, hösten gillar jag inte, som jag tidigare skivit tycker jag att det är en tung och mörk tid då allting vissnar ned och dör. Väntan på ljuset tycks vara evighetslång.
Julen är ett välkommet avbrott som varslar om att det snart vänder och blir ljusare igen.
Eftersom jag inte gillar kyla och snö, får jag erkänna: jag är mycket nöjd med den hitills milda vintern vi haft.
För min del får det gärna vara lika milt fram till vårens ankomst. Just idag, nyårsafton är det lite frostigt här vid randen av havet, ett vackert täcke av rim ligger över gräsmattan.
En lätt skorpa av is har lagt sig delvis på dammen. Det räcker med detta, mer behöver det inte bli.
Ser med tillförsikt fram emot ett nytt år med nya erfarenheter, nya upplevelser och ett gott odlingsår.
Gott nytt år på er, ni som orkar läsa min blogg trots den sparsamma uppdateringen!
