Kallt och bistert

Ja det var det när vi kom till Åland sent i fredags kväll. Vackert som alltid förstås men med betydligt mycket mer snö och is än vad vi har här hemma just nu.

Detta fotot är taget när vi står och väntar på Töftöfärjan.





Det blir verkligen ett speciellt ljus i skymningen över det istäckta havet.

Här kör man fortfarande bil över isen. Jag känner mig inte så intresserad av att testa iskörning måste jag erkänna, är nog lite för feg för det..

Orsaken till Ålandsbesöket var ju inte att beundra de vackra vyerna, utan att delta i en anhörigs begravning. Begravningen var i Vårdö kyrka som är en vacker liten kyrka. Den är byggd på 1400 talet, och heter st Matthias kyrka.

Eftersom jag för 25 år sedan gifte mig just i denna kyrka, ligger den mig extra varmt om hjärtat förstås.

Eftersom vi hade bråttom tillbaka hem så fick vi strax efter minnesstunden påbörja resan hem igen. Solen tittade fram och det det blev många vackra vyer med hav, sol och is. (Tur att solglasögonen var med!)

Vi passade också på att titta in till Hammarlands kyrka, även där finns en hel del släktingars sista viloplats. Denna kyrka är lite äldre, den är från 1200 talet och heter st Catharina. Här finns bla en dopfunt från 1300 talet.


Väl hemma igen kändes det som om vi varit borta nästan en vecka, fast det i själva verket bara var lite över ett och ett halvt dygn. Men intrycken och upplevelserna var många och intensiva, det är mycket som skall tas in under så kort tid.

Nästa gång vi åker tillbaka till Åland vill jag stanna längre och umgås med familj och släktningar utan sorgliga orsaker!